SolnaNytt

Annons

Fler jobb än invånare – Solnas dubbla roll som hemstad och arbetsplats

Bilden visar texten "Fokus på vår kommun" i vit färg centrerad mot en mjukt suddig bakgrund i guldiga och beigea toner. I förgrunden syns delar av vad som verkar vara en ljus, eventuellt marmorerad, avsats med ett glas eller plexiglas framför.
Illustrationsbild: Notisen Bildrobot - Bild Notisen

Solna har fler arbetstillfällen än invånare. Så märks kommunens dubbla roll i vardagen och i regionens utveckling.

Annons

Solna är större än sin karta. På en yta där stadsdelar, parker och arbetsplatser ligger tätt finns fler jobb än invånare – och många av arbetsdagens viktigaste beslut påverkar människor långt utanför kommungränsen. Här samsas skola och äldreomsorg med universitetssjukvård, forskning, myndigheter och stora stadsutvecklingsprojekt. Det gör Solna till både hemstad och regional motor.

Enligt SCB:s preliminära statistik hade Solna 87 057 invånare den 30 september 2026. Solna stad uppger samtidigt omkring 90 000 arbetstillfällen, vid cirka 10 200 arbetsställen. Skillnaden säger något väsentligt: Solna är inte bara en sovstad norr om Stockholm. Varje vardag kommer människor hit för att arbeta, studera, få vård, handla eller delta i ett evenemang. Den tätheten skapar möjligheter – men ställer också höga krav på hur staden fungerar.

En kommun med många uppdrag

Solna stad är den kommunala organisation som ansvarar för mycket av det som formar invånarnas vardag: förskola och skola, socialtjänst, äldreomsorg, gator, stadsmiljö, kultur och fritid. Kommunen har omkring 2 500 medarbetare. De är en viktig del av arbetsmarknaden, men Solna stad ska inte förväxlas med kommunens största arbetsgivare. I en liten kommun finns flera stora aktörer med helt andra huvudmän och uppdrag.

Karolinska Universitetssjukhuset är en av de mest betydelsefulla arbetsplatserna i Solna och har verksamhet även i Huddinge. Sjukhuset redovisade 16 500 medarbetare för verksamheten som helhet under 2025; den siffran är alltså inte ett antal anställda enbart i Solna. Tillsammans med Karolinska Institutet, som också finns i Solna och Flemingsberg, bildar sjukhusområdet en stark miljö för vård, forskning och utbildning. Den bidrar till att göra kommunen viktig för patienter och studenter från hela regionen och landet.

Lokala rötter – och en stad i förändring

Solna består av stadsdelar med skilda historier. Dagens stad bildades 1943, när Solna landskommun och municipalsamhällena Hagalund, Huvudsta, Råsunda och Lilla Alby fördes samman. Namnen lever kvar i människors vardag och påminner om att dagens kommun växte fram ur flera lokala samhällen, inte ur en enda planritning.

Ännu äldre lager syns i slotts- och parkmiljöerna. Ulriksdal och Karlberg hör till 1600-talets historia, medan Haga och den engelska parken förknippas med Gustav III:s 1700-tal. I dag står dessa miljöer sida vid sida med Arenastaden, Hagastaden, Järvastaden och Nya Ulriksdal. Solnas särskilda karaktär ligger just i mötet mellan historiska landskap, etablerade bostadsområden och en växande, tät storstad.

Jobben märks också i vardagen

De många arbetsplatserna innebär närhet till jobb och kunskap, men också ett stort dagligt tryck på kollektivtrafik, gator och offentliga miljöer. Kommunen behöver planera för dem som bor här, samtidigt som många som arbetar här använder samma vägar, torg, restauranger och stationer. Därför handlar stadsutveckling inte bara om att skapa plats för fler kontor eller bostäder. Den handlar också om skolplatser, idrottsytor, parker, trygga stråk och lokaler där föreningsliv och kultur kan växa.

Solna stads verksamhetsplan för 2026 lyfter bland annat kvalitet, trygghet, attraktivitet och hållbar utveckling. Investeringar i idrottsanläggningar, däribland Huvudstafältet och Skytteholms IP, visar hur konkret kommunens ansvar blir när fler människor ska dela på stadens ytor. Samtidigt behöver kommunen rekrytera och behålla lärare, omsorgspersonal, socialsekreterare, ingenjörer och andra yrkesgrupper som får välfärden att fungera. De konkurrerar om kompetens med sjukhuset, myndigheterna, universitetet och näringslivet – ofta på samma begränsade arbetsmarknad.

Framåt: att växa utan att tappa hemstadskänslan

Utvecklingen fortsätter i flera delar av Solna. Arenastaden, Hagastaden, Järvastaden och Nya Ulriksdal är bland områdena som formar kommunens framtid, samtidigt som Hagalund och Bagartorp också står i fokus. I Norra Hagastaden planerar Solna och Stockholm gemensamt för fortsatt stadsutveckling med en stark life science-inriktning. Den planerade tunnelbaneutbyggnaden från Odenplan via Hagastaden till Arenastaden kan på sikt knyta samman bostäder och arbetsplatser på nya sätt.

Annons

Den viktiga lokala frågan är vad tillväxten betyder för människor som redan bor här – och för dem som ska flytta hit. Räcker skolor och idrottsplatser till? Blir parker och offentliga rum kvar när konkurrensen om marken ökar? Hur balanseras byggande mot trafik, trygghet och stadsdelarnas egna identiteter? Solnas styrka är dess många roller. Framtidsuppgiften blir att få dem att fungera tillsammans, så att kommunen inte bara är en plats där många arbetar, utan också en stad där vardagen håller ihop.

  • Invånare: 87 057 den 30 september 2026, enligt preliminär SCB-statistik.
  • Arbetsmarknad: cirka 90 000 arbetstillfällen och omkring 10 200 arbetsställen enligt Solna stad.
  • Kommunens arbetsgivarroll: cirka 2 500 medarbetare inom bland annat utbildning, omsorg, socialtjänst och stadsmiljö.
  • Viktig reservation: Karolinska Universitetssjukhusets redovisade medarbetarsiffra gäller Solna och Huddinge sammantaget.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Annons