Hagaparken – Solnas gröna hjärta nära stadspulsen

Hagaparken, eller bara Haga som många av oss i Solna säger, är mer än en park – det är en plats där stadsbor möter historia, natur och kunglig närvaro på en promenad längs Brunnsviken. För den som bor i Hagalund, Frösunda, Bergshamra eller Hagastaden är parken en del av vardagen: här picknickar vi, springer våra rundor, tar barnvagnspromenader och njuter av utsikten över vattnet. Men Haga är också en världsarvsliknande kulturmiljö med byggnader och siktlinjer från 1700‑ och 1800‑talet som kopplar Solna till rikshistorien.

En kort historisk tillbakablick

Haga formades som en engelsk landskapspark under Gustav III i slutet av 1700‑talet. Planer på ett storslaget Stora Haga slott påbörjades men avstannade efter kungens död; hågkomsterna syns i dag i form av slottsruinerna norr om Gustav III:s paviljong. Andra centrala byggnader – Gustav III:s paviljong, Koppartälten och det som i dag kallas Haga slott – bidrar till parkens gustavianska prägel. Under 1800‑ och 1900‑talen utvecklades Haga till ett populärt utflyktsmål för stockholmare, och 1935 byggnadsminnesförklarades flera av parkens byggnader.

Varför Hagaparken betyder så mycket för Solna

För en tätort som Solna är Haga en ovärderlig grön lunga. Parken binder ihop stadsdelar, erbjuder biologisk mångfald och ger ekosystemtjänster som luftrening, dagvattenhantering och skuggning under heta sommardagar. Men betydelsen är också kulturell: Haga är ett riksintresse för kulturmiljövården och en del av Kungliga nationalstadsparken – det gör parken unik i såväl lokal som nationell mening.

Praktiskt sett betyder det här för Solnaborna exempelvis:

• Lättillgängliga promenad- och cykelstråk längs Brunnsviken.
• Bad- och båtmöjligheter i sommaren, picknickytor och grillplatser.
• En plats för lugn och rekreation i en annars snabbt växande kommun.
• Starka skyddskrav vid all stadsutveckling nära parken – siktlinjer och kulturmiljö måste bevaras.

Guldkorn och kuriosa som gör Haga speciellt

Hagaparken rymmer många charmiga detaljer som gör området så omtyckt:

• Koppartälten: Långa stenhus uppmålade som tält – ett gustavianskt scenknep där praktisk funktion möter dekoration.
• Gustav III:s paviljong: Ett av Sveriges främsta exempel på gustaviansk interiör och en central historisk attraktion.
• Slottsruinerna: Minnet av det aldrig fullbordade Stora Haga, som bidrar med dramatik i landskapet.
• Kopplingen till Bellman: Visor och dikter som förknippar Haga med 1700‑talets hofthumor och nöjesliv.
• Kronprinsessans residens: Haga slott är idag kronprinsessfamiljens hem, vilket ger parken en levande nutida koppling till kungahuset.

Aktuellt läge och vad som väntar framöver

Idag förvaltas Haga genom samverkan mellan Statens fastighetsverk, Solna stad, Länsstyrelsen och Kungliga hovstaterna – en komplex men nödvändig ansvarsfördelning för att kombinera publik tillgänglighet med antikvarisk omsorg. Efter nationalstadsparkens 30‑årsjubileum 2025 betonade Solna stad parkens roll som regional grön lunga och vikten av långsiktig vård.

Framtiden för Haga handlar mycket om att hitta balansen mellan bevarande och efterfrågan: hur möter vi stigande besökssiffror, hur underhåller vi stolta historiska byggnader och hur säkerställer vi att siktlinjer, stränder och ekologiska värden inte skadas när Solna fortsätter att växa? Några konkreta fokusområden framöver är:

• Restaurering och underhåll av nyckelbyggnader (Gustav III:s paviljong, Koppartälten).
• Utbyggnad och förbättring av gång‑ och cykelstråk för att avlasta känsliga gräsytor.
• Åtgärder för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
• Fortsatt samarbete mellan kommun, statliga aktörer och ideella föreningar för guidningar, skolprogram och naturpedagogik.

Avslutning – Haga som lokal stolthet

För oss i Solna är Hagaparken mer än ett kulturreservat; den är en plats där vardagsliv och historia möts. Oavsett om du hämtar andan efter en lång arbetsdag i Hagastaden, tar barnen till lekplatsen eller följer siktlinjen mot Stallmästaregården över Brunnsviken – Haga påminner oss om varför grönområden mitt i staden är ovärderliga. Genom varsam förvaltning och lokal omtanke kan vi hoppas att denna gustavianska landskapspark förblir ett levande rum för både Solnabor och besökare i många generationer framöver.