Vad analysen handlar om

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga böter från EU om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen fokuserar på den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott i ESR på cirka 11 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger samtidigt möjlighet att täcka delar av gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via så kallad ETS-flex, upp till maximalt 5,2 miljoner ton.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Kostnad för ETS-flex: 5–8 miljarder kronor

Att använda utsläppsrätter via ETS-flex innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Pressmeddelandet uppskattar kostnaden till cirka 5–8 miljarder kronor.

Återstående gap: cirka 5,8 miljoner ton – tre vägar framåt

Efter maximal ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): Kostnaden bedöms som mycket osäker eftersom många medlemsstater har underskott medan få har överskott.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder: Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver nyttjande av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena: Gapet skrivs enligt regelverket upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om målet missas igen blir det en ränta-på-ränta-effekt med ytterligare 8 procents uppräkning.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga vite

Utöver ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL kan dessa, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten bakom pressmeddelandet

Analysen bygger på rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026, framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.