Så ser nedskräpningen ut enligt Skräprapporten 2026

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpning i Sverige. Rapporten, som släpptes den 20 april 2026, visar för första gången utvecklingen över tid med nationella mätningar – och pekar på en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025.

73 % tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner, enligt undersökningen.

30 % mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

Enligt Håll Sverige Rents nationella skräpmätningar har skräpet i stadsmiljö totalt minskat med 30 % sedan 2023. Flera plastrelaterade skräpföremål pekas ut som tydligt minskande:

• Tunna plastpåsar för frukt- och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring kommenterar utvecklingen i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar minskat i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör nikotinskräp cirka 70 % av skräpet i stadsmiljö

I pressmeddelandet säger Josefin Carlring: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Över 1 000 skräpföremål på en kilometer

Rapporten översätter resultaten från den senaste nationella skräpmätningen till ett vardagsexempel: på en kilometer längs trottoar eller gångbana skulle en person passera över 1 000 skräpföremål. Exemplet listar bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men skräpet kvar

Håll Sverige Rent uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, men att utvecklingen går för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026. Samtidigt visar de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Strandskräpet varierar kraftigt mellan olika havsområden, enligt rapporten:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket är en ökning med 55 % jämfört med 2024. EU:s tröskelvärde för god miljöstatus anges vara 20 skräp per 100 meter strand, och nivån i Västerhavet beskrivs som 41 gånger högre. Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast även i fjällmiljö

I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av skräpet som hittades under 2025, enligt rapporten.