Hagalund: från trästadens gränder till Blåkullas blå siluett – vad händer i vår stadsdel nu?

En kort introduktion

Hagalund är mer än de blå höghusen vi lär oss känna från motorvägen. För oss i Solna rymmer stadsdelen hela kommunens dramatik på några få hundra meters yta: Gamla Hagalunds träkvarter, Olle Olsson Hagalunds naiva bilder av vardagslivet, miljonprogrammets signaturbyggnader – Blåkulla – och stora järnvägsområden som binder Stockholm samman. Nu pågår en ny fas: Hagalundslyftet och pågående detaljplaner vill göra området tryggare, grönare och mer stadsmässigt. Det berör oss som bor, arbetar eller passerar Hagalund varje dag.

Bakgrund – från idyll till sanering och tillbaka till kultur

Hagalund växte fram under slutet av 1800‑talet som en tät trästad med ett aktivt föreningsliv. Efter andra världskriget pekade planerna åt rivning; under 1960‑ och 70‑talen revs stora delar av Gamla Hagalund och ersattes av stora bostadshus i blå toner – Blåkulla – och ett nytt centrum. Det som en gång var saneringsdebatt och protester har med tiden blivit historia som vi vårdar: delar av området, inte minst Blåkulla, klassas i dag som kulturmiljö av nationell betydelse och Gamla Hagalund bevaras runt Olle Olsson‑museet och kulturkvarteren.

Varför Hagalund betyder mycket för Solna

På kommunal nivå är Hagalund ett koncentrerat exempel på många frågor som Solna arbetar med: kulturarv, bostadsförsörjning, kollektivtrafik och stadsomvandling. Några lokala nyckelpunkter:

• Identitet: Hagalund är ett identitetsmärke för Solna – både minnena av trästaden och den blå siluetten syns i kommunens kollektiva minne.
• Kollektivtrafik och infrastruktur: Solna station (tidigare Hagalund station) och Hagalunds bangård gör området till en viktig nod i regionen.
• Bostäder och social sammanhållning: Blåkulla rymmer många hyresrätter och har varit föremål för både upprustningsbehov och sociala satsningar.
• Stadsutveckling: Södra Hagalund och kopplingarna mot Hagastaden/Arenastaden gör området strategiskt för kontor, service och nya stråk.

Vad Hagalundslyftet och planerna betyder lokalt

Hagalundslyftet, som lanserades i samband med 50‑årsjubileet för det moderna Hagalund 2023, är ingen fastighetsägarsatsning ensam – det är ett kommunalt initiativ i samverkan med fastighetsägare, föreningsliv och boende. Ambitionen är att göra boendemiljön tryggare och trevligare: upprustning av Hagalundsparken, bättre belysning, nya mötesplatser och lekmiljöer. Parallellt arbetar staden med en ny detaljplan för Hagalund centrum (Nordan 21/22 med flera fastigheter) för att få fler lokaler i gatunivå, tätare stadskvarter och bättre kopplingar till Solna station.

För boende betyder detta konkreta förbättringar – men också processer: samråd, dialogmöten och möjligheten att verkligen påverka utformningen. Det lokala föreningslivet, Gamla Hagalunds Vänner och Solna hembygdsförening, är centrala aktörer i att hålla liv i minnet och skapa delaktighet i utvecklingsarbetet.

Guldkorn och kuriosa från Hagalund

• Modellen "Armod och idyll": En tredimensionell modell av 1930‑talets Hagalund finns i hembygdsföreningens samlingar och används i visningar – en känslomässig tidsmaskin för många gamla Hagalundsbor.
• Blåkulla som paradox: Från hatad betongkoloss till skyddat riksintresse – Blåkulla visar hur perspektiven på modernismens stora grepp har förändrats.
• Kontraster på promenadavstånd: Från trähus och konstnärshem till rangerbangård och framtida kontorsglas – få platser visar regionens utveckling så kompakt som Hagalund.
• Hela stadens nav: Hagalunds bangård är en av Sveriges största för persontrafikfordon; vi har järnvägens puls i vår stadsdel.

Aktuellt läge och vad som händer framöver

Just nu är flera spår parallella: samråd för ny detaljplan i Hagalund centrum pågår/planeras, Tekniska förvaltningen arbetar med Hagalundsparken och Södra Hagalund fortsätter utvecklas av stora fastighetsägare mot kontor och service. Regionens tunnelbanelösningar (gula/nya linjer) och den planerade tunnelbanestationen Södra Hagalund skapar förväntningar om bättre kollektivtrafik, men tidplaner kan justeras.

För dig som bor i området: håll utkik efter kommunens samrådsmaterial och lokala möten. Deltagande från boende och föreningar är avgörande för att Hagalund ska utvecklas på ett sätt som stärker både kulturarvet och den vardagliga livskvaliteten.

Avslutande reflektion

Hagalund bär på konflikterna mellan armod och modernitet, mellan rivning och bevarande. Nu har vi chansen att skriva nästa kapitel tillsammans: ett Hagalund som är tryggare, grönare och bättre sammanbundet – utan att tysta den röst som säger att kulturarv och lokal identitet måste finnas kvar. Som Solnabor kan vi vara stolta över att vår stadsdel spelar en så tydlig roll i både lokalhistoria och framtidsplaner.